Det är lätt att bli lurad vid köp på Internet. Varor som inte levereras trots att betalning skett är inte ovanligt. Att använda en stulen identitet som säljarnamn sker också. Det har en av Correns läsare i Linköping råkat ut för med en massa ilskna telefonsamtal som följd.
Läsaren, som vi kallar Sven, blev uppringd av ilskna kunder som ville ha de jeans de betalat för. Han hade först ingen aning om vad det rörde sig om men efterhand klarnade bilden. Någon hade använt sig av Svens personuppgifter för att öppna ett konto på Internetsajten Tradera där varor auktioneras ut.
Bedragaren uppgav att det fanns attraktiva märkesjeans att köpa och betalningen skulle ske direkt till ett konto i Nordea. Kunder som vann budgivningarna skickade pengar till kontot men inga varor levererades och telefonen började efter en tid gå varm hemma hos Sven vars identitet använts utan hans vetskap.
Han tog kontakt med Tradera som stoppade de annonser som låg ute på sajten. När Sven hörde efter hos Nordea fick han bekräftat att det aldrig funnits något konto där i hans namn.
Kontot som bedragaren använde sig av för att ta emot betalningarna var öppnat på Nordea. Banken lämnar inte ut namnen på kontoinnehavare till andra än polisen.
– Det måste finnas en anmälan om brott och en pågående förundersökning. Då får polisen, mot en skriftlig begäran, ut identiteten på kontoinnehavaren, säger Birgitta Wänqvist, handläggare på Nordea Kontakt.
Som privatperson går det inte eftersom banken har som policy att varken bekräfta eller dementera om en person är kund i banken.
För att få handla på Tradera måste man bli medlem där. Sajten har en ”viss” kontroll av de som öppnar ett medlemskap, uppger Fredrik Skärheden, presschef på Tradera.
– Men om någon stjäl en identitet, som skett i det här fallet, är det inte säkert vi kan se det, säger presschefen som av säkerhetsskäl inte vill uppge hur kontrollerna går till.
De ansvariga för sajten scannar också av den för att hitta vissa mönster, som man säger, som kan tyda på att sajten används i oärliga syften.
Ansvaret för den här typen av näthandel är fördelat mellan aktörerna, menar Fredrik Skärheden, som menar att även kunderna måste vara vaksamma och observanta på säljare och köpare på sajten.
Kunderna har möjlighet att betygsätta säljarna på sajten och alltför många negativa omdömen aktiverar sajtens säkerhetssystem som stänger av en dålig aktör för all framtid.
Det finns andra, och säkrare, sätt att betala för varor på sajten än att direktbetala till ett kontonummer.
Principen är att kunden betalar till firma som är mellanhand i transaktionen. När kunden betalar hamnar pengarna hos mellanhanden som meddelar säljaren att pengarna betalats in. Säljaren levererar varan och när kunden bekräftar leveransen och godkänner varan betalas pengarna ut.
– Det är jätteviktigt som kund att du använder betalningsmetoder som gör att du kan få tillbaka dina pengar om det uppstår missämja eller rent bedrägeri, säger Fredrik Skärheden.
Ska bedragaren avslöjas gäller det att någon av de lurade kunderna polisanmäler den bedrägliga försäljningen. Sven tänker inte göra det.
– Nej, jag har ju inte lidit någon direkt ekonomisk skada. Men jag berättar det här för att varna de som handlar på nätet, säger han.
Hans Tillberg
Reporter
hans.tillberg@corren.se013-28 02 12
